På väg?!

Klockan är snart 10.00 och det är lördag. Jag har redan varit iväg och handlat. Lillpolarn ville ha banan och jag curlade. MEN jag tog cykeln!!!

Och igår var jag ute och sprang. Jag stack iväg bra precis kl. 06.00. Jag tog en runda som jag och Camilla sprungit förut. Ville liksom ha en referens... Jag säger bara: Döden, döden. Jag var tvungen att gå uppför backen och tog en till liten gångpaus lite senare. Men jag var ute i en halvtimme och det är ju bra. Om jag minns rätt så tog samma runda i höstas knappt 25 minuter. Och det känns illa. Jag begriper inte varför det är så mycket tyngre att springa "au naturelle". På löpbandet är 30 min oxå jobbigt, men jag hinner längre. Det som är mest besvärligt är att jag inte orkar ta så långa steg som jag egentligen vill. Och skulle jag dra ner mer på tempot/frekvensen så skulle jag likna en mimare. Det är bara ansiktsfärgen som måste bytas från pulserande blodrött till dödligt vitt...

Och jag skulle behöva ett strechingtips. Hur gör man för att sträcka ut längst uppe på underbenet, på insidan? En "vanlig" vadstrech funkar inte så bra. Och jag får ont där. Benhinnan? Eller?

Häromdagen sa jag att :"Nu ska jag under 80 kilo!" Förvisso har jag tränat två gånger sedan dess och yogat lite. Men jag har ätit desto mer. Fy fanken för att vara hkk-lärare. Hädanefter ska jag försöka att inte äta på dessa lektioner. Men det är ju bara EN del i allt jag stoppat i mig. Jag tänker inte underhålla dig med någon kladdig lista denna gång, du får helt enkelt känna mig och använda din fantasi. Och föursättningarna gör att "till hösten" känns lämpligt. Hela maj är som en enda stor fest. Och sedan blir det sommar och grillning och bearnaise. Och Tjejmilen...

Idag 84 kilo. Återkommer
Frutto