I torsdags hade jag äntligen min privatlektion med min yogalärare. Det var i december som jag träffade Dr NC. Nu har jag ett program som jag bör göra varje dag, men åtminstone fem dagar i veckan. Ett längre program på morgonen, men även ett fem minuters på kvällen. Jag ska allvarligt ge det ett försök - jag vet ju vad yoga kan göra för en.
Jag frågade min lärare vad hon tyckte om min andra träning och vad hon trodde att Dr. NC skulle tycka om min löpträning. Hon sa att löpning inte var så bra eftersom stötarna som blir inte var så bra för min nacke/rygg. Och "no forward bending" (läs detta med Hindustan English accent) sa ju redan Dr. NC när jag träffade honom, han verkade tro att det sitter i nacken/ryggen och sa att jag inte hade huvudet i rätt position. Detta ska jag ta med mig till min gymtränare... Och sedan så kanske jag ett tag ska prova på trappmaskinerna istället, cykling var inte heller så bra eftersom jag då sitter framåtlutad med nacken spänd. Värt ett försök, men först så måste jag ju ta mig dit... Minns ni att jag skrev om de tre möjligheterna jag hade denna vecka? Måndag blev ju inget, fredag var jag hemma med sjukt barn (lillpolarn har fått tillbaka sin hosta igen, men den danske stafettläkaren sa att det inte var något att oroa sig för). Och jag har fått ont i bihålorna (ända ner i tänderna!), så det blir ingen träning imorgon heller... Ja, det var denna vecka det. Det är väl bara att ta nya tag igen - nå'n gång.
Det var en liten parantes, för en annan kul sak hände hos yogaläraren. Jag har ju tänkt att eventuellt söka upp en osteopat och se vad han har att säga om min yrsel. Den finns en välrenommerad ostepat i sta'n. Det roliga var att min lärare hade tänkt samma sak! Så nu ska jag nog ta och boka i en tid. Jag vet att det är ett par månaders väntetid.
Jag gör det igen... Provar allt samtidigt. Här är listan:
- Dr. Pals medicin.
- Dr. Nilssons medicin
- Dr. NCs yogaprogram
- Gymet
- Den provocerande utvecklingsnissen
- och så nu då en osteopat
Dumt kanske eftersom jag inte kommer att veta vad som hjälper, men vem bryr sig?! Dr. Nilsson tror jag har fel - det är inte Herr M som är min följeslagare. Jag har ätit hans medicin i över ett år. Det som jag eventuellt kan sätta i ett positivt samband till den är att jag inte domnar i lillfingrar och ringfingrar vid yrsel och att jag sällan numer tappar känsel i ansiktet. Vackert så, i och för sig. Dr. Pal tror jag stenhårt på! Hans "kur" har givit mig en smärtande nacke som jag tror kan vara ett bevis på att han är på rätt spår. Jag fortsätter hans kur så fort jag blivit kvitt bihåleinflammationen. Yogan kommer att hjälpa mig, om inte annat så kanske jag får tillbaka lite lugn och tålamod. Den andra träningen ger mig kondition, ett gladare humör och ett mindre godissug, så det vill jag fortsätta med (läs börja om) men med lite småändringar kanske så att det inte direkt motverkar min yoga. Och att få lite nya tankebanor kan ju inte heller vara fel eller motverka något av det andra jag gör. Och Osteopaten är värd en chans. Tänk om det är som jag tror, att det sitter i nacken/ryggen och att det kan försvinna med rätt behandling? Och tänk om "den mentala träningen/behandlingen" av Dr. Pal (delar av homeopatisk behandling är ju mental), yogan och utvecklingsnissen blir en bonus? Då är det ju en sk. win-win situation.
Jag avslutar med de nya orden som jag ska recitera i några av mina yogaövningar:
Shanti shanti shantihi (frid, frid, frid)
Frutto
