Personlig tränare

Sedan v 37 har jag den ultimata lyxen av en personlig tränare. Det är en möjlighet som fanns i det projekt som skolan är med i. KRAFT heter det och är EU-finasierat. Klart man tackade ja!

Målet är tydligt: under 50 minuter på nästa Tjejmilen.

Sedan dess har jag dragit igång med träningen. Igen! Gick lite trögt i början med att komma iväg på Friskis&Svettis. Men sedan v. 39 har jag tränat två gånger i veckan. En med Marcus och en på Friskis&Svettis. Tisdag, torsdag, tisdag, torsdag. Fast denna vecka blev det fjällvandring i onsdags ist för löpning i torsdags. PT:n är borta på praktik i tre veckor...

Är lite förkyld nu, halsen är lite vass och näsan rinner. Men på tisdag är jag frisk igen.

Seeya
Frutto

Längesedan sist, som vanligt. Kort resumé...

Till bröllopet i februari hade jag gått ner 5 kilo som jag hade satt upp som mål. Kände mig superduktig. GI var jättebra för mig. Mådde bra och gick faktiskt ner. Nu mitt i sommaren är jag tillbaka på mina 92 kilo. *SUCK* Alla dagar är helgdagar och rosévin är ju så friskt och gott...

Jag har iaf varit runt sjön (6,2km) två gånger. Snart så är det dags för Tjejmilen. Och snart börjar Friskis&Svettis igen. Nästan hela våren gick jag en till två gånger i veckan på Friskis. Ett av passen var ett stationspass 90 min. Tortyr men bara i en minut i taget...Så himla bra och jag fick armmuskler som syntes!!! Nu är jag tyngre igen och mycket av kondisen är borta, men jag kommer igen. Dessutom så ska skolan vara med i ett EU-projekt som heter KRAFT. Det är individanpassat och eventuellt ska jag få en PT under hösten.

Det är så skönt att man alltid får en chans till... Snart är man tillbaka till rutinerna igen.

seeya
Frutto

p.s. Läste Viktiga Boken i börja på lovet. En liten kul bok om en som gick ner 25 kilo. Hon sa många bra saker, men det jag minns bästa är att tjocka människor hittar hela tiden tillfällen att unna sig något onyttigt. Det håller jag med om! Livet är en fest!

p.p.s. Min kära vän sprang en halvmara igår! Tänk att vi började träna samtidigt...

Tecken i tiden

Visst borde man förstått, när uppdämningen bakom rumpan i badkaret lätt överträffar Tre Raviners Damm i Kina. Eller när man faktiskt kan säga jag har inga kläder att sätta på mig fast klädkammaren är full och det dessutom är sant.

Att ens kompis säger att man blivit lite mer cylinderformad och att kläder med strech är det enda man står ut med.

Men allt är lätt att föneka och inte förstå.

Frutto

Tur att man har fler chanser...

Inte så konstigt att jag inte skriver här så myclet längre. Jag varken tränar eller yrslar. Fast det sista är inte sant. Jag har tyvärr haft ett gäng yrselanfall i december...

Idag var jag in på en butik som konkat. Allt till halva priset. Jag plockade på mig en hög med jeans och styrde kosan mot provrummet. Hade valt ut några "boyfriend"-jeans. Det ska ju vara modernt att ha jeans som ser ut som om man lånat dem av sin (förmodade större) pojkvän. Jag hade ett par svarta jeans oxå stl 34 (tum alltså). De gick inte att få på, men så var de slim oxå. Jag provade vidare i min hög och kom i ett par som satt fint, även enligt maken. Jag bestämde mig för att köpa dem. Döm om min förvåning när jag insåg att de som jag tänkt som over-sized satt som en smäck.

Så nu sitter jag här i mina snygga 38:or och tycker attt det är rätt skönt att man har en chans till och en till om det behövs. Kanske till nästa är att dessa brallor är lite mer "boyfriend". Fast då är det väl ute igen. Men då kan man alltid ha dem i stugan...

seeya
Frutto