En annan sorts träning

Himmel vad kul jag hade det igår. Lite för kul tycker kroppen. Är lite bakis faktiskt. Men jag dansade igår så att det stod härliga till. Fick duscha när jag kom hem klockan tre. Skulle kunns beskriva kvällen med en massa ord och långa haranger, men väljer att skriva att jag hade för kul för att komma ihåg mitt löfte om att plåta min outfit. Den var loose och helsvart!

Frutto

JAG SKA UUUUT

Det är fan i mej helt otroligt! Jag ska ut på krogen ikväll. Och jag inte ens ett uns av dåligt samvete- åtminstone inte än...

Ok vad klär man in sig i om man känner sig som en hottie men ser ut som en fattie?! Det återstår att se. Det finns ju faktiskt lite partykläder i klädkammaren som är näst intill oanvända. Men jag tycker att jag inhandlat lite för mycket glittriga saker. Tänker mig en tunika så att jag kan andas och så kanske mina glansiga brallor. Vill helst ha helsvart ikväll. Kanske med något i färg i halsen som damerna säger.

Det kommer att komma nå't kort på eländet - det lovar jag. Om det inte blir för mycket vin förstås...

See u out there
Frutto

Tio kvar till hundra

Jo det är sant. Femton bort från målet. Om jag skulle tappa en halvt i veckan skulle det ta 30 veckor och då har både Beach 2008 och Tjejmilen varit.

Men... back in the saddle efter påsken och inget godis eller fikabröd på veckorna. Jag har gjort det förr och jag ska klara det nu!

Wish me luck. Åtminstone ska väl baggy-brallorna hänga lite lösare innan sommaren.

seeya
Frutto the fattie - on the move

Pumpen

Som du sett så har jag varit inspelat i ett dygn. Jag och jag förresten, det var väl egentligen bara hjärtat. Och idag så ringde Herr Nilsson och berättade att hjärtat slog fint och bra. Det kom inte som någon överraskning alls eftersom jag vet att jag inte hade någon känning alls det dygnet. Bara en liten precis efter det att tiden gått ut för inspelningen så det fanns ju inte med.

Så nu vet jag inte vad jag ska hitta på. Kanske en så'n där veckoinspelning där jag även försöker att yrsla genom att utsätta mig för sådant som kan framkalla yrsel. tex. skruva i skruvar, skotta, älska vilt, stressa som en galning och sova dåligt. Åtminstone tror jag att detta är sån't som katalyserat fram anfall för mig.

Mellan veckorna 4 och 9 hade jag inte ett enda yrsel. På sportlovet fick jag ett litet när jag skottade jag av uteplatsen och sedan dess har det varit lugnt igen. Är ju helt otroligt faktiskt! Men vad beror det på??? Om det nu är som jag tror (och hoppas) att det bara är trångt och det gör att jag får syrebrist så kanske att det faktun att jag flera gånger om dagen sträcker ut nacken har bidragit.

Nu ska jag se till att få komma till en kiropraktor och sedan ska jag kontakta min yogalärare igen. Jag behöver prata med henne om detta.

På återseende från en förkyld Frutto med urinvägsinfektion

Neurologen del 2

Jag vet att det är evigheter sedan jag skrev om nå't över huvud taget här på bloggen. Det var väl randiga skäl och rutiga orsaker förstås, mest för att jag varken yrslat eller tränat...

Efter mitt besök hos 'vin-neurologen' har jag varit och fått ett EEG gjort. Och en massa blod har jag lämnat för att kolla... ja vad vet jag. Jag har varit på återbesök hos neurologen och som väntat var allt i sin ordning - tom ämnesomsättningen! Han sa att det nog bara är spänningar och kanske har han rätt. Fast inte 'bara' enligt mig. Jag ångrar lite nu att jag aldrig gick till osteopaten faktiskt. Men det går ju att ändra på. Neurologen föreslog avspänningsövningar. Han tyckte tom att jag skulle ta upp mig yoga - och det ska jag! Och om jag behövde mer avslappning förelog han valium. "VA?!" Förra gången var det lyckopiller - nu valium. "Det är inte mer beroendeframkallande än en mellanöl och det har du säkert redan hemma." Han ordinerade även denna gång att jag skulle ta mig ett par glas vin om problemen uppstod - fast inte på jobbet förstås.

Det bästa är väl trots allt att jag är helt ok - rent medicinskt i alla fall.

Frutto

lååååååg

Fy enda in i helvete. Det är nå't fel nå'nstans. När jag sträcker på mig och tar en titt i spegeln tänker jag: "Ja, men inte är det så illa. Jag funkar. Jag duger." Jag tror tom att det skulle kunna finnas nå'n som tycker att jag är lite snygg. Förutom maken alltså. Jag tror att om jag gick på krogen så skulle jag uppföra mig som om att jag är en liten hottie. Men se'n så sätter jag på mig kläderna. Helvete vad smått allting blivit. Tom klockan sitter tight. Och när jag tar en snabb koll i spegeln ser jag en småfet kvinna. Jag tänkte skriva som ingen ser, men det är inte sant. Dels för att jag hörs, så att det för ju folk att vända sig om. Och så är jag ju lång så på så sätt syns jag ju. Men den bistra insikt jag kom till idag, eller egentligen inätt för jag har drömt en massa, är att när folk ser mig så ser de inte den där snygga kvinnan, utan de ser en blekfet kvinna som passerat sitt bäst-före-datum och som dessutom klär sig som om hon vore smal.


Snyft. Snyft.Uuuuuääääääää. Ska jag vara tvungen att gå med i sekten igen för att få fason på eländet?!

Frutto