Aj aj aj

Var till kiropraktorn igår igen. Hon har ju tidigare sagt att jag är överrörlig och att det är mitt problem. Rak som en fura, men med en nacke som, om inte axlarna fanns, skulle kunna titta bakåt. Igår när jag kom så berättade jag att jag att jag hade en yrsel-2:a i måndags och känningar hela dagen efteråt med illamående på kvällen. Och att två veckors halsbränna är knäckande. Jag berättade att jag kände mig "låst" att jag liksom inte kunde öppna upp framsidan utan att det tog emot mellan skulderbladen. Hon ville då kolla upp bröstryggen eftersom den ofta tar stryk vid magkatarr (jag sa inte magkatarr det var hon). Tydligen blev hon mycket förvånad då det var några kotor som liksom hakat i varandra, eller nå't, och liksom inte släppte taget trots att hon bände och drog och tryckte och "andas in" och "håll andan" och "andas ut långsamt" och "slappna av". Vet du hur svårt det är att slappna av när man vet att det kommer ett "knyck" och ett " plopp" när man gör det?! Hur som helst så blev det inget "plopp" och hon gav sig i kast med revbensfästena på framsidan. AJ AJ AJ!!! Hon sa visserligen att jag nog skulle få lite ont idag, men att hela framsidan känns som ett blåmärke känns lite väl. Idag ska jag inte massera brosket på framsidan (Nej då - jag LOVAR!) med sedan är det bra ocm jag gör det (Vi får väl se...).

Hon pratade sjukskrivning oxå. (igen) Jag vill inte vara sjukskriven och för vad i så fall?! Hon menar som på att det kan behövas att vara helt ledig för att hinna hitta sina stategier för att orka. Första veckan kanske blir rastlös, men sedan kommer DEN STORA TRÖTTHETEN tydligen. Jag väljer att inte tro på det. Jag är livrädd för att bli sjukskriven och sedan aldrig mer orka gå och jobba. Det enda jag vill är att få till strategier så att livet funkar. Jag har fått till mina morgnar. Med hjälp från utevecklingsnissen, men ändå, eller egentligen så är det precis det jag menar, jag behvöer att någon med nyktra ögon hjälper mig att hitta sätt att klara av stressiga siutationer; mitt speedade jag och framför allt mitt ständiga dåliga samvete...

Men idag fyller jag år och det är jag barnsligt förtjust i så nu hoppas jag att jag får många paket. Brorsan ska bjuda på middag ikväll, maken är på jobb i Paris. Det bästa med det är att jag blir firad imorgon oxå!

seeya
Frutto

Friskis&Svettis

Igår var HELA familjen på F&S. Fattaru?! Storkillen tyckte det var astråkigt, men vi andra hade kul. Lillkillen han gjorde varenda övning!!! Inte i takt och inte rätt, men varenda en. Ledaren hade ibland svårt att hålla sin takt när han lite för intensivt tittade på lillkillens försök.

Önskar att jag filmat alltihop så du fick se hur bra det var! Han är i a f beredd på fler lördagar. Han berättade för farfar att detta ska vi göra alla lördagar framöver. Storkillen höll på att fara under bordet. Jag träffade en kompis mamma på stan. Hon tyckte att det lät som en bra idé, så kanske kanske att Storkillen står ut om han får en kompis med sig.

seeya
Frutto

En epok går i graven...

Minns du mig?! Mycket har hänt förstås, men jag har inte hittat motivationen till att skriva (heller!).

Jag sprang Tjejmilen - hela milen! Det tog dryga timmen, men jag var såå lycklig när jag kom i mål! Det blir nog en vända till nästa år.

Men det är inte det som är slut. Idag sa jag upp mitt medlemsskap på gymet. Jag tror inte att jag varit dit en enda gång i år utan bara betalat. Nu är det slut. Jag vill inte.

Jag tänker inte ge upp. På nå't jävla vis och vänster kommer jag att träna igen. Jag har börjat (igen) med min yoga på morgnarna. Har även pratat med min yogalärare om en ny tid. Behöver en ny sorts program. Dessutom ska hela familjen på Friskis&Svettis på lördag. Det känns så himla bra att vi gör detta ihop för då blir det kanske av.

Nu är jag så stor och stressad att jag behövt skaffa mig en ny kompis - Losec. Usch, inte bra!

Nu kan det bara bli bättre.
Seeya
Frutto