Nytt år, nya möjligheter.

Inte fan händer det något, trots de bästa intentioner.

Jag vägde mig på jobbet, 106,8kg nu efter påsk.
Vad gör jag då?! Slutar äta godis varje söndag. Tränar inte om jag inte kan vinna något. Just nu är det ICA-klassikern som jag är med i. Vasaloppet gick bra tack vare att jag fick åka långfärdsskridskor. Nu har cykelmomentet börjat. 30 mil innan 11 juni. Pust. Jag har cyklat i en timme, vilket enligt dem motsvarar 1,6 mil. I verkligheten är det närmare 1,2 - så långsamt går det... Det var en tur tor jobbet, så jag har räknat ut att jag måste göra det 29 ggr till. På 50 dagar. Kommer bli svårt. Har nästan givit upp redan.

Och måtten då?
Knä 41,5
Lår 72
Stuss 114
Höft 117
Midja 102
Navel 110
Byst 115
Hals 43
Överarm 33

Bedrövligt, men sant. Och vad som mer är sant att jag förlikat mig med tanken att det här är jag. Ända tills jag ser mig på bild och faller ner i en djup svart brunn... Jag som lovade mig själv att inte handla på STOR-avdelningarna har börjat kolla in deras reor.

Jag vet att jag kan. Vilken är min ursäkt?! Läser just nu Fuck your fears av Johannes Hansson och inser att detta är nog min största rädsla och han listar även ett gäng ursäkter. Känner igen dem...

Seeya