Jag har skaffat mig en PT

Jorå, det är sant. Kan det vara så att en personlig tränare är detr som behövs för att jag ska få min lekamen att se mer mumsig ut och att mitt liv ska bli längre?

Hur som helst så frågade jag Camilla om hon kunde tänka sig jobbet som min PT. Sms:et som kom tillbaka löd: "Taget." Och idag har hon dragit mig runt Djävulsrundan. Jag sprang först med sedan så kom blodsmaken. Det var ju inte läge då att påpeka att Colting säger i sin bok att blodsmak inte är ett tecken på att man faktiskt har tränat utan på att intensiteten är för hög. Framför allt inte som farten skulle få en snigel att sträcka på sig! När backarna kom på allvar så gick jag. Funderade samtidigt på om jag någonsin skulle få en normalt dunkande puls igen. Då sa hon att nu springer vi lite så få du gå i nästa backe. Hon påpekade också att jag slösade med energi i löpsteget i backarna utan skulle springa lägre alltså inte lyfta fötterna så högt.

Jag tror att hon kommer bli perfekt! Hon berömde mig oxå. Lät lite ihåligt, men ändå. Hon springer ju samma runda två varv nu för tiden. Men hon sa att nu så har du ju börjat igen.

Och så är det!

Frutto

Detta glömmer jag aldrig

I denna pärla blev jag upplockad häromkvällen av en av mina elever. Alltså det är hur gulligt som helst! Jag har (hade) ett trilling-gäng i den 9:a som jag motvilligt släppt iväg. En av dem hade sagt att jag skulle få en tur i familjens Mustang. Och tänk va' - i torsdags när det var avslutningsmiddag för 9:orna så ringde en av dem och frågade om jag ville åka med en liten tur på byn. Klart jag ville!

Nu idag, såhär dagen efter skolavslutningen så känns det tomt på något sätt. Lite grand av en sorgeprocess faktiskt. Jag grät på skolavslutningen. Lite patetiskt, men de är ju så fina och så duktiga och jag kommer att sakna dem. Vissa kanske mer än andra, men så är det ju. Och har jag en gång börjat böla så går det inte att sluta. Ute på kyrkbacken fortsatte det. Fast mest av allt så vill jag inte släppa taget för jag vill ju veta hur det går för dem och så. Jag har ju investerat massor av tid och tankekraft i dessa goa människor och då känns en skolavslutning abrupt. Men msn finns ju. Och jag hoppas att jag kan få någon uppdatering ibland.

Det är i alla fall en vansinnig tur att 2 tredjedelar av gruppen är kvar till hösten.

Frutto

Fotbollsmorsa

Spöregn och fotbollscup. En av tre matcher klara. Förlust tyvärr. Nu sitter vi bilen och torkar kläder i bilen. Saknar mina gummistövlar. Men snart är humöret på topp igen. Tror visst att regnet avtagit lite grand. Seeya Frutto