Här har man varit på bilsemester, campat lite, sovit på hotell lite och haft det allmänt trevligt med familjen. Jag har inte ens lidit så mycket av det faktum att jag sprungit 4 gånger i sommar och att det ärmindre än två veckor kvar till Tjejmilen. Jag har tom tittat mig i spegeln och tänkt att va fan jag duger, jag kommer undan liksom. Även fast brännan är brun-utan-sol och att jag tittar utan glasögon.
Ikväll kom vi hem och svärföräldrarna kom på kvällsfika. Då säger svärmor: "Ska du ha barn?" Jag svarar:"Nej - jag är bara fet!" och går därifån. Jag blev faktiskt uppriktigt ledsen. Av två skäl faktiskt: det första är naturligtvis att jag tydlig är så fet som jag vissa da'r känner mig (inte heller detta år kommer jag tillbaka sådär idrottslärarfräsch till jobbet). Det andra är att hon borde veta att hon tillhör den skara som skulle få reda på en sådan nyhet redan innan det skulle synas på utsidan.
Dessutom gick vi igenom korten vi tagit. Hur kan en näsa bli så RÖD?! Jag vet ju att jag inte kan visa mig bland folk utan att tona ner näsan, men jag har ju för f-n haft semester!!! På bilden från glass-stället ser jag inte klok ut. Sjasik T-Shirt och platt hår. Hakorna syns alltför väl och så denna Rudolf-snok. Att man går ut! Man kan inte annat än att älska sin man som får en att känna sig snygg och oemotståndlig - för det göran. Hur han bär sig åt? Ja, inte vet jag, men jag tänker hålla i honom, för om jag skulle bli ensam så skulle jag så förbli.
För övrigt anser jag att Kartago ska förstöras och att löpning är en jävligt märklig idé, nu när vi har uppfunnit hjulet!
Frutto
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar