Dagen

Idag har varit en bra dag!!! I och för sig började den halvdant med lillgrabben som inte ville kliva ur bilen och gå in på dagis och som skrek som en med dödsångest när jag gick, men sen gick det uppåt. Jag fick kred på jobbet för något som jag skrivit. Och det från flera håll! Känns bra. Och sedan hade grabbarna och jag en bra middag tillsammans. De plockade svarta vinbär och ärter i landet tillsammans. Det gläder ett modershjärta!

Senare på kvällen stack jag och Camilla ut och sprang. Tyvärr hade vi glömt att det är sena augusti och att det snabbare blir mörkt på kvällen. Vi hade bestämt att vi skulle springa ett motionsspår. Men tro inte att det är upplyst och fullt med fint sågspån. Nej detta är mer likt en kostig med skyltar uppsatta med jämna mellanrum på nå't träd. Inte för att jag såg dem, dem fick Camilla hålla koll på. Hon har dessutom sprungit där förut. Jag hade fullt sjå att hålla mig upprätt bland rötter och stenar och hala spångar. Men det gjorde jag. Banan var på 5km, men vi gick den sista kilometern ungefär för då såg jag bara nå't mörkgrönt jytter framför mig och jag tyckte att det var bättre att ta det lite lungt istället för att ramla och stuka sig eller bryta nå't. (Glöm att jag skrev att jag ville just det för ett tag sedan...) Camilla tyckte att det är väl bara att springa vidare, men jag vidhöll att jag inte såg nå't. Hur som helst så sprang vi hem från motionsspåret istället och det gick hur bra som helst!!! Jag bara sprang! Skönt var det oxå! Vi pratade om att vi naturligtvis ska fortsätta springa efter Tjejmilen. Fast vi behöver nog använda pannlampa och reflexväst framöver... Fatta hur snabbt det kan gå. Inte en chans att jag för ett halvår sedan skulle ens drömma om att springa ute i skogen med pannlampa för att kunna se! Mycket har hänt, och det känns bra inför framtiden.

Jag trodde inte att jag skulle tycka om att springa någonsin så det målet är ju i alla fall uppnått... Och inte hade nära-döden-upplevelser heller när jag väl var hemma efter nära en och halv timme. Snarare kände jag mig upplyft och pigg. Så pigg att jag sitter här nu framför datorn när klockan börjar närma sig midnatt och tycker att det känns ok. Hoppas att jag känner likadant imorgon bitti.

Camilla och jag ska avsluta vår uppladdning inför Tjejmilen på onsdag med att springa rundan i skogen igen - fast då i dagsljus!

seeya
Frutto