december 22, 2008

Läxa=nyårslöfte och sanningar

Snart julafton. Var är julstämningen?! Känner mig inge' glad över att vara ledig - bara att det är fullständigt nödvändigt. Men idag ska allt pynt fram och då blir det nog skillnad.

Detta årsskifte ska jag göra något som jag inte brukar, nämligen lova mig själv något. Ett nyårslöfte helt enkelt. Inte gå ner i vikt eller börja träna... Utan något som jag behöver för att orka med allt jag vill. Jag ska försöka göra ingenting en stund varje dag. Att titta på tv gills inte, inte heller att sitta vid datorn eller läsa. Som utvecklingsnissen sa; "Titta på en orkidé i 20min". Jag skrattade! Hur ska det gå till?! Tiden är väl för kort för att göra ingenting?! Och ensam! Utan att prata?! Inte görligt! Meningslöst! Men tydligen så ska det gå. Jag får väl börja lite försiktigt genom att lyssna på hans andnings-CD. Då går det lättare att rättfärdiga - då gör jag ju nå't med en viss mening. Eller så kan jag köra mitt nya yoga-program som jag fick igår. Oxå meningfullt. Målet är dock att vara tom och att det ska vara tomt -typ umgås med mig själv. Vilken utmaning, va'?! Det är min läxa från utvecklingsnissen. Det tar kanske ett halvår att få till sa han. Så meningen är nu att jag inte ska tillbaka till honom och det känns ok faktiskt. Det han sagt och det jag lärt mig finns ju med mig ändå.

Mötet med min yogalärare var bra! Det var så längesedan. Hon säger också en massa sanningar som jag (mitt intellektuella jag) redan vet, men som jag (mitt ologiska jag med en massa dåligt samvete till höger och vänster) måste höra om och om igen. Och så fick jag ett program som jag helst ska göra varje dag, åtminstone 5 dagar i veckan. Detta för att stärka upp de svaga delarna i min kropp och för att hitta lugnet. Jag ska tillbaka den 18e januari.

Delar av de här sanningarna är:
Jag är stressad.
Det mår jag dåligt av.
Jag duger.
Det måste jag (väl) inse.
Jag har dåligt tränad core-muskulatur.
Det ska jag fixa med yoga och pilatesboll.
Jag har dåligt samvete när jag tänker på mig själv.
Det mår jag dåligt av.
Jag måste börja tänka på mig själv. Först.
Hur är frågan.
Jag måste välja mig. Först.
Hur är frågan.
Jag duger.
Mitt liv är viktigt.
Jag måste må bra för att göra bra för andra.
Jag måste kunna umgås med mig själv - bara.
Jag måste välja att lugnare normaltempo för att klara av livet när det speedas upp.

Busenkelt va'?! Det jag har svårt att fatta är varför jag inte gör det som är bra för mig. När jag vet vad det är menar jag. S a m v e t e t är inte logiskt och inte rättvist heller. Men jag ska vinna! Det är mitt liv och jag bestämmer och jag vill bestämma rätt saker.

God Jul
Frutto

1 kommentar:

Eva sa...

Typiskt att man tror att man slösar med tiden när man umgås bara med sig själv. Glöm det, du kanske till och med kommer att gilla dig!
Själv kör jag ju omkring på hojen av samma skäl. Det är fullkomligt livsfarligt att inte vara koncentrerad på körandet, alltså töms hjärnan på annan ovidkommande skit.
Träna coremuskler får man göra på vintern, mina fladdrar också omkring där dom inte ska va. Lycka till!