Nu är det svårt. Visst gör ljumsken ont, men jisses vad det känns tröööögt att komma ut. Jag och Camilla hade ju bestämt oss för att springa i måndags, men hon kände sig för förkyld och jag har lite för ont...
Hon köper nog träningskort vilken dag som helst. Fanns visst ett erbjudande och övernattning på bra hotell som bonus om man "skrev på" för minst ett år. Undrar vad konsumentombudsmannen skulle säga om sån't "fiske". Hur som helst vore det ju kul att kunna ge mig själv och maken en helg på ett sjysst hotell någonstans....SNART! Jag bryter ihop om jag inte får lite kvalitetstid (ett hata-ord eftersom jag egentligen är ute efter kvantitetstid) med min älskade man snart.
Just nu funderar jag på hur tråkigt det kan vara att springa på ett löpband... Dunk, dunk, dunk. Och så samtidigt ett hasande ljud från gummibandet som snurrar. Lägg till hunk-wannabees som frustar och har sig i samma lokal och en tv med skval-Mtv. Jiihaa! Och så lite instängd väl använd luft och gammal svettlukt. Japp - detta måste bli en succé! Sa jag att jag måste ut med 400 i månaden för upplevelsen oxå!
Moroten är....
....att få springa Tjejmilen igen?
Nja, jag tror att ett succesivt minskande av omfång är bättre...
...men känns inte tillräckligt kul....
återkommer/Frutto
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar