Tiden rusar iväg och trots att jag är ledig så har jag inte varvat ner ordentligt. Men det är på gång... Grabbarna håller ju en uppe i varv, om du inte haft en treåring som är jävligt duktig på att uttala "JAG VILL!!!" så fattar du kanske inte vad jag pratar om, men annars ser jag nästan framför mig hur du nickar igenkännande...
Utvecklingsnissens ord kommer tillbaka till mig hela tiden. Kan det vara så att det är andningen som gör mig så himla yr? Och nu när jag inte yogar och inte har tränat på *aargh* skitlänge så är ju faktiskt yrseln sämre. Sammanträffande? Ja, vad vet man? Jag har yrslat väldigt sedan midsommarafton. Känningar flera gånger om dagen plus yrsel. Jag är less, som vanligt, men nu närmar det sg den 4e då jag ska till läkaren. Tror inte att hon kommer med något revolutionerande faktiskt, om jag ska vara ärlig, så tycker jag lite illa om henne fast jag inte ens träffat henne. Och det beror på att hon, via min andra läkare, sagt att det är nog bara lägesyrsel... Konstligt nog sätter jag större tilltro till osteopaten. Kanske är det dags att boka en tid trots allt...,
Idag började jag om! Igen!! Jag tror att jag har något slags kroppsminne för jag kunde faktiskt springa. Den runda jag har här i stugan är ju runt sjön. Minns inte hur långt det är, antingen 5 eller 7km jag ska mäta upp den så gott det nu går med skogsstigen där sjöarna går ihop och ingen bil kommer fram. Idag bestämde jag mig när jag vaknade vid 9 att nu skulle jag ut! Herrgud jag drömde ju tom om Tjejmilen inatt! (Talar inte om hur det gick...) Jag bestämde att jag skulle gå stora-vägen-biten. Det blev så att jag sprang andra-sidan-sjön-biten, kanske ett par tre km. OCH DETTA UTAN ATT DÖ, KÄNNA BLODSMAK ELLER ENS GÅ! Hurra för mig! De finns de som säger att hoppet är det sista som överger oss. Håller med!
Det är tur att man är på landet... Det är ju ganska varmt (norrländskt sommarmått) så jag tog av mig tröjan och sprang i bara sportBH:n. Alltså jag har aldrig riktigt gillat volanger och särskilt inte sådana som hänger ovanför löpartightsen. Är detta kroppsliga förfall här för att stanna eller måste jag sluta äta sås och dricka vin?
Mina grabbar (alla tre) har lovat mig att hjälpa mig så att jag kommer ut varannan dag nu fram tills Tjejmilen. Det måste gå!!!!!!!!!
seeya
Frutto
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar